I Beredningsutskottets memorial 1884 nämns Heleneborgsgatan bland exemplen på gator, som uppkallats efter ”med särskilda namn försedda egendomar inom stadens område”. Egendomen Heleneborg (1761) hade inköpts av bergsrådet Adolph Christiernin omkring 1760 och fått namn efter hans maka Helena Catharina Mallmiin. En del byggnader hade tidigare utnyttjats av Olof Forsbergs pipbruk. I september 1864 inträffade en fruktansvärd katastrof vid Heleneborg, då det Nobelska laboratoriet, som då fanns inrett i ett uthus, sprang i luften. Olyckan, som enligt polisrapporten orsakats av ”vårdslöst experimenterande”, krävde fem människoliv, bland dem Alfred Nobels yngre bror Oskar. Den sista privata ägaren till Heleneborg var änkefru Helen Berg, som 1906 sålde sitt stora markområde till ett finanskonsortium för tre miljoner kronor.
Egendomen var då ännu en helt lantlig domän med vidsträckta tobaksfält. Marken styckades nu till tomter. Redan året därpå lät de nya ägarna göra upp ett stort projekt för hela områdets bebyggelse; man tänkte sig i samband därmed att en spårvägslinje skulle dras fram på Söder Mälarstrand från Slussen till Reimersholme och regelbunden ångfärjtrafik ordnas från Pålsundet dels till Mälartorget och dels till Kungsholmen. Det senare genomfördes och fortgick fram till 1940-talet. Framsprängningen av Heleneborgsgatan från Eolsgatan till Varvsgatan hade påbörjats 1905, och planeringen till Pålsundsgatan var klar 1913. Vid den tiden påbörjades den stilfulla solida bebyggelsen längs gatans norra sida. Vår fastighet stod inflyttningsklar 1925.
Av Heleneborgsdomänen sparades själva mangårdsbyggnaden, belägen nedanför Lorensbergsgatan, nu inredd till kulturbostäder. Likaså sparades den så kallade ”grindstugan” vid Varvsgatan 10C.
Det senaste tillskottet av hus på gatan är Skinnarvikens servicehus, om sex sammankopplade huskroppar, som kom till 1982. Tidigare fanns här Münchenbryggeriets stallbyggnad i tegel med sitt karakteristiska klocktorn. Stallet lär ha haft spiltor i tre våningsplan med plats för bortåt 200 bryggarhästar. Münchens öltillverkning upphörde 1971 och stallet revs 1978.
Källa:
Sthlms kommun:” Stockholms Gatunamn” och A Munthe:” Västra Södermalm från mitten av 1800-talet”, författat av Bo Ericsson (6B).